bultande hjärta

Jag blir kär i henne under varje pass. I slutet av passen svävar jag på små moln.

Idag ville jag säga till henne att jag blir typ nästan kär i henne under varje pass. För idag hände det omöjliga. Jag log under en styrkedel som jag annars mest brukar sucka tungt åt.
Men jag sa naturligtvis inte det. Det hade varit att säga för mycket.
Istället sa jag något i stil med att jag blir glad av henne. Hon blev glad för vad jag sa det kändes bra. Jag pratar nästan med henne nu.

Det känns mindre bra att hon inte kommer att vara där nästa vecka och förmodligen inte veckan efter det heller. Hon berättade mot slutet av passet att hon skulle på semester. Jag kan inte låta bli att undra vem hon ska på semester mer. Håller tummarna för hon åker själv eller med en vän. Eller kanske hem till föräldrarna.

Har tappat hoppet lite. Det känns som att sannolikheten för att hon ska bli intresserad av mig är = 0. Så nu försöker jag intala mig att det räcker med att sväva på moln efter varje pass. Sen får jag se vad som händer när hon är tillbaka. Jag kanske ska strunta i att försöka ha strategi och bara go with the flow.